Glädje

Idag är en ny dag. Det innebär nya tag och nya möjligheter. Och framförallt: nya tankar!

Idag glädjs jag lite extra åt allt fint jag har i mitt liv. Min fina sambo, ödmjuk och stöttande, rolig och charmig.
Mina föräldrar som alltid finns till hands och till hjälp. De som håller ihop i vått och torrt och som ger hela familjen kärleken man behöver.
Mina systrar som också alltid finns när man behöver. De som känner en så väl och som förstår det mesta man delar med sig av.
Mina vänner som orkar lyssna och finnas. Oavsett om man är dyster i perioder eller om man är strålande glad och flippar ur, eller om man bara är sådär mittemellan.
Mina svärföräldrar som öppnade sina famnar direkt, lät mig komma in och känna mig som en i familjen direkt.

Idag vill jag hylla min mamma lite extra, det är ändå hennes födelsedag och jag bubblar av kärlek till min mamma. Jag är så lyckligt lottad som är född in i den familj som hon varit med och skapat.

Love is all around...

...

Ögonen tåras. Jag biter ihop. Magen krampar. Jag biter ihop. Jag mår illa. Jag biter ihop. Hjärtat slår snabbare än normalt. Jag biter ihop. Oron strilar genom hela kroppen. Jag biter ihop.

Men, sen händer det, det brister. Jag gråter. Jag låter tårarna rinna och rinna. Jag får ur mig vad jag tänker. Jag får en lång kram. Jag snyftar. Jag blir lite starkare än förut.

Men, sen händer det, det kommer tillbaka igen. Oron, krampen i magen, de snabba hjärtslagen och tårarna i ögonen.

Orka...

Upp och ner, ner och upp

Jag är så jäkla tjatig och har fått en riktig hang-up, men jag kan inte släppa känslan. Något känns fel, något känns inte helt bra. Det gnager och det får mig att få kramper i magen och illamående. Denna oro jag inte kan släppa...

Suck och stön. Jag blir trött på mig själv. Jag vill slappna av och låta allt ha sin gång och ta problemen när och/eller om de dyker upp.
Det är skratten som ska vara nära, inte gråten och tårarna. Jag vill bubbla av glädje igen.

När det blir såhär längtar jag så mycket efter alla som känner mig utan och innan, alla som varit med i mina "up's and down's". Alla som kan förstå hur jag känner, eller i alla fall orkar lyssna på mitt ältande.
Jag saknar mina nära vänner!

Släpp loss, lev livet, le, dansa och älska...

Puh

Nu är jag ledig, nu borde jag kunna pusta ut och njuta av de lediga dagar som ligger framför mig, men det är tydligen svårt. Det gnager i mig hur det känns som att jag gjort tabbar på jobbet varje dag denna veckan. Jag vrider och vänder på varanda detalj och går igenom dagarna om och om igen. Jag vill gömma mig och bara komma fram som någon annan människa, en ny Tina. En smart Tina, en lugn Tina, en sansad Tina, en påhittig Tina, en ny Tina helt enkelt. Kan det gå på något vis?

Vad som är skönt är att syster med sällskap kommer och sällskapar oss i helgen. Får hoppas och tro att vi kan få det riktigt trevligt. Det krävs att få något roligt efter en sån här skitvecka. Ja, det är vi verkligen förtjänta av.

Nu ska jag nog allt ta och sjunka lite djupare ner i soffan och låta alla de äckliga tankarna sippra ur mig och låta ledigheten sjunka in.

Andas in, andas ut, andas in, andas ut...

Allt jag tänker nu är inte mitt fel

Hormoner, hormoner, hormoner. Jag blir tokig. Släpp taget om min kropp nu, släpp fram det lätta, det fria, det rosa, det humoristiska. Släpp taget om det tunga, det instängda, det gråa, det ledsamma.

Kram...

Bitter eller vaddå

Idag är en dra-täcket-över-huvudet-och-gråt-en-skvätt-mot-kudden-fast-du-inte-förstår-varför-du-gör-det-dag.

Jag har avverkat mina timmar på jobbet. Gjort vad jag skulle, varken mer eller mindre.
Nu är jag hemma och sitter och trycker i ett soffhörn i mina mysigaste myskläder och ska läsare vidare i den där boken. Och dricka upp mitt te. Och försöka må bättre.

10 år med diabetes idag dessutom - hipp hipp hurra...

Sov när du blir gammal, ungdom

Man har jobbat, man är trött på eftermiddagen, man lägger sig i soffan för att vila, de börjar skrika på tv:n så man blir väckt ur sin dvala, man blir irriterad. Man tar filten och lägger sig på sängen istället, man håller efter en lång stund precis på att somna in, det börjar gnissla högt, ljudligt och enerverande utifrån, man blir väckt ur sin dvala, IGEN. Man blir irriterad, man inser att det är kört, man går upp, det blir tyst, man är trött.

Man gillar läget, man tar ett glas vin, man skålar in lördagen, trött...