Happy

Jag hade tänkt blogga om något när jag plötligt blev helt stum, jag blev helt pirrig i hela kroppen. Det hände då jag och F på msn pratade om vår kommande helg i Göteborg.

Jag: - Åka julpaddan, gå på Liseberg och äta och dricka gott är mina viljor i Gbg, först och främst. Vad vill du göra?

F: - Dig glad!

Vad säger man, har jag hittat en bra man eller har jag hittat en bra man? NEJ, jag har hittat den bästa mannen!

You make me happy...!

Upplysning

Om ni inte har märkt det själva så kan jag berätta att kylan har kommit i år igen.
Jag fryser, mycket.
Jag vill hoppa in i ugnen eller nåt.

Nästipp, istapp - same same!?

Jag säger ju att jag inte gillar kat(t)er...

Tidigare idag lämnade jag in min bil på verkstaden. De skulle laga det som besiktningskillen klagade på. Jag bad dem att slå mig en signal när de visste vad kalaset skulle kosta.
Nyss ringde han, killen på verkstaden, och sa med dämpad röst att han tyvärr inte hade några goda nyheter att komma med.
Jag skulle, om jag ville, kunna hämta min bil 8500 kronor fattigare, men dock med en ny katalysator.
Slå mig en signal sa jag, inte slå ner hela mitt otroligt goda humör och mala sönder en redan ekonomiskt oroad själ.

Helvete!

Jag kommer inom tio minuter vara påväg på en promenad tillbaka till verkstaden. Jag kommer att köra hem min bil med en trasig katalysator, men dock med 8500 kronor kvar på mitt bankkonto.

Money money money, must be funny, in a rich mens world...

Tid är pengar

Det är märkligt det här med humör. Ena stunden är man på humör, andra stunden är man inte på humör.

Jag har varit på galant humör hela dagen och hela kvällen, fram till nu, det sa bara poff och vipps så sitter jag med gråten högt upp i halsen.
Varför? Kanske för att den kommande förändringen i mitt liv hoppade på mig och gav mig en liten touch av panik. Och ekonomin, den ständiga och förbannade ekonomin. Suck. Men F sa att allt kommer att lösa sig. Jag får hoppas att han har rätt. Men seriöst - bindningstider - jag gillar dem inte! Jag måste bli bättre på att inte binda upp mig på så lång tid. Fast å andra sidan vet man ju inte om att man vill säga upp ett abonnemang tidigare, det vet man ju inte förrän plötsligt, och då är det kört. Jaja. Gilla läget Tina, bara gilla det.

I alla fall så har vi fixat oss en liten julklapp, jag och F. Helgen före jul checkar vi in på hotellet i Göteborg och sen har vi en underbart mysig helg i storstaden.
Det kommer troligen bli den största juklappen till varandra, något annat litet lär väl hamna i tomtens säck - men jag menar - varför inte? Tid är pengar. Jag älskar tid. Jag älskar tid tillsammans. Jag älskar tid tillsammans i en avslappnad miljö. Jag kommer att älska tid tillsammans med F i en avslappnad miljö.
Jag kan endast även önska mig snö den helgen, jag anser inte det vara en för krävande önskning, sååå...Gud? Tomten? Vem skall jag fråga...?

Torka tårarna flicka lilla, allt är ju underbart...!

Önskelistan är påbörjad

Nu måste jag ta tag i morgonbestyr såsom att skölja ur filtallriken, kamma mig, borsta tänderna, tvätta händerna, klä på mig uniformen, säja adjö till mitt hem, knyta skorna och låsa dörren.

Ja, jag ska arbeta idag.

Jag skulle egentligen också vilja göra saker som andra ska göra idag. Köpa en ny telefon, handla på Gekås, slappa i soffan, pilla naveln, äta tårta, titta på ensamma mammor och så vidare och så vidare.
Men det är ingen idé att försöka - jag ska arbeta - punkt slut. Det är där vi har charmen med butiksjobb, söndagsarbete. Oj vad charmigt det äääääär.

Undrar om jag inte ska ta och börja läsa bibeln förresten, jag skulle vilja läsa den där punkten om att Gud skapade söndagen till vilodag. Lärde jag mig inte det vid konfirmationen? Eller var det något jag drömde en natt?
Jag måste nog läsa den.

Snälla tomten, i år önskar jag mig en bibel.

Onsdag sjuttonde november

Slog upp ögonen strax före klockan 10 i förmiddags, underbara sovmorgon.
Gjorde ärenden på staden, bockade av en del på to-do-listan.
Åkte till grannstaden och fick ett bra resultat, ställde sen in siktet mot ett ännu bättre resultat.
Mötte upp vännen, drack fruktsmakande varmt vatten och pratade mest om F.
Körde in min bil i port 4, blev kallad den troligen gladaste besiktningsgästen, åkte ändå hem med en orange klisterlapp på protokollet.
Sen var det kvällen, soffan är min vän.

Lev idag.

Jag gillar fräscht, inte sunkigt

Packa upp en väska är ungefär lika tråkigt som att tvätta. Men om man inte packar upp kan man inte tvätta det som ligger nerpackat. Och om man inte tvättar det som ligger nerpackat kanske allt som ligger nerpackat kommer att lukta sådär sunkigt när man väl packar upp det som nu är nerpackat. Och om man sen använder det som nu är nerpackat och luktar sunkigt utan att ha tvättat det för att man missade tvättiden bara för att man var så sen med att packa upp så kommer man ju lukta sunkigt, och vem tycker om när en människa luktar sunkigt?

Idag på tåget kom det två minderåriga tjejer och satte sig i sätena framför mig. Det luktade inte parfym. Inte deo. Det luktade udda. Det luktade sunkigt. Det luktade mer när de rörde sig. Då spred sig lukten av udda sunk i vagnen. Fräsch eller inte. Jag tycker inte.

Jag går och packar upp det nerpackade.

Stenen som föll och bacillerna som tar plats

Jag är lättad. Jag har fått ett svar. Stenen föll pladask, bort från min kropp. Tack för det, den var tung att bära.
Så, jag känner att jag som sagt är påväg åt rätt håll nu. Jag är lite piggare. Och även dagar som jag är trött så är jag ändå gladare, lättare, närmare till skratt.

Idag har jag lyckats vara så produktiv. Det enda jag saknar i min vardag nu är träningen. Den har blivit åsidosatt, blir visst lätt så när man hellre känner för att vända sig om i soffan och sova bort den där timmen som man egentligen borde motionerat. Dålig karaktär, lathet, eller helt enkelt bara i behov av en periods vila? Spelar ingen roll. Nu är det i alla fall snart dags att sätta igång igen. Nu finns lusten återigen. Men är det en analkande förkylning jag känner i näsan och i halsen? Japp, jag tror minsann så. Det kom ju lägligt.

Fast å andra sidan - när kommer en förkylning någonsin lägligt?

Atjo!

Nu så

Jag tror jag är på rätt spår igen. Jag känner mig pigg, äntligen!

Wihooo!

Ja ja ja jaaaaa

Då var det klart. Svart på vitt har jag fått veta att kursen startar och jag är en av deltagarna!
I januari börjar jag påbyggnadsutbildningen, och till sommaren kan jag titulera mig florist.
Det här ska jag lägga ner mycket energi i. Nu ska här läras, skapas och övas.


Vackert. Jag är en av (få?) som nog mer uppskattar denna rosa ros framför klassiska röda.

Imorgon kommer F att få blommor levererade med blomsterbud. Han fyller ju år, mannen. Nästa födelsedag hoppas jag att jag arbetar i en blomsterbutik och själv kan binda ihop en kärleksbukett. Men denna gången får vi hålla tillgodo med någon annans verk.

Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol...

Skulle jag orka komma på en rubrik...?

Vad är det med den här hösten? Den gör mig alldeles matt. Jag är så matt i kroppen varje dag. Oavsett om jag sovit 3 timmar eller om jag sovit 12 timmar. Att känna sig sprudlande pigg vet jag inte när jag gjorde senast.
Visst, händelser sätter sina spår. Alla dessa jobbiga dagar på sistone. All besvikelse. All undran. Men ändå!?

Det är nu, just nu som jag hade behövt en helkroppsmassage. Hjälp mig att få liv i mina muskler. Hjälp mig att få bort det spända och onda i hela min överkropp. Det värker, varje dag.

Aj.

Efter en gaaaalet lång sovmorgon ska jag nu i alla fall ta tag i min dag. Jag är ledig och det måste ju utnyttjas till det bästa.

Förresten. Jag fick ett brev idag. Det kan vara ett brev som får fart på min framtid. Den som lever får se.

Punkt slut.

Premiär

Ikväll gör han premiär i min blogg, bildmässigt. Han vet inget om det själv. Han vet nog inte ens om att jag skriver här. I alla fall vet inte jag att han vet. Och det man inte vet, det har man inte ont av - eller?

Här är han i alla fall, han som tituleras F här i bloggen. Han som får mig att le. Han som får mig att finna hopp i de mest hopplösa situationer.


Hej hå, hej hå, nu ska vi ut o gå...

Jag går ut långsamt för att succesivt öka

Måndagen är smått trög. Jag gör inte så mycket. Att börja långsamt för att sedan succesivt öka tempot, det är min taktik för veckan. Jag fick ett litet ryck för ett par timmar sen dock, då betade jag av sak efter sak som jag visste var tvugna att göras. Så nu har jag inte det hängande över mig. Det är lättare att slappna av helt nu.

Visst, det finns disk att diska. Det finns lite tvätt att tvätta. Det finns ett par tröjor att lägga in i garderoben. Det finns en full soppåse att gå ut med. Men det är inget jag lider av just nu. Jag ska fortsätta att slappna av. Att andas djupt. Att njuta av ytterligare en ledig dag. Att ladda batterierna.

James Blunt sjunger för mig idag. Med sin gitarr, med sin mjuka, lågmälda röst, med sitt sköna gung i sina melodier.

You're beautiful...

Helgen som var

Helgen kom och helgen gick - fort!

Fredagen var en bergochdalbana på arbetet. När F dyker upp på eftermiddagen märker jag en enorm skillnad på mitt humör före vs efter hans ankomst. Han har en magisk kraft att påverkar mig positivt.
Vi valde den slappa stilen på kvällen, köpepizza, Idol och vin.

Lördagen startade med att vi åkte för att ta hand om systerdotter medans de andra shoppade loss på det, näst intill galet stora, varuhuset i skogen. Promenad med lilltjejen i vagnen då hon inte sa ett pip. När F sedan skulle prova skor och hans beslutångest var total där han tog små vandringar fram och tillbaka, tittningar i spegeln och slängde frågande blickar mot mig, då blev tjejen rastlös och när hon släpptes fri, ja då fick moster motion minsann. Många skor att springa runt och titta på, lyfta på och vilja ha.
På hemvägen ville hon minsann INTE sitta i vagn. Är man frisläppt så är det bäst att se till att hålla sig fri... På sina små ben hängde hon med oss. F blev mer och mer populär. När han släppte vagnen och lät den rulla själv hittade de på att man skulle ställa sig stilla och häva ut båda armarna åt sidorna och se förvånad ut. Det där gjorde vi mycket. När han började vissla skulle hon också vissla. Så där gick de sida vid sida och visslade. Och de där vattenpölarna, de kom till sist och de är ju roliga att hoppa i!
Summan av kardemumman - det var en mysig stund på dagen.
Kvällen kom och vi var tillbaka hos familjen för 3-rätters, singstar och massa skratt.
Singstar kom dock av sig så vi får åka ner till syster och ta det där lite mer rejält en helg. Det måste ske ganska snart! :)

Söndagen kom, den var seg. Det blev en promenad. Sen blev det en film. Det blev mat. Det blev prat. Allt skedde i soffan.
Sen kom stunden, tåget var på väg. Skulle hämta upp F. Båda var överrens, nu är det inte roligt längre, det blir jobbigare och jobbigare att lämna varandra.

Du fattas mig...