Snart blir jag tokig. Jag vill få ett svar. Ett ja eller ett nej. Det är det enda jag begär. Låt mig inte behöva vänta mer. Håll mig inte på halster längre. Jag vaknade upp i en nervös kropp imorse. Ville somna om, men nervositeten var för stark.
Svart på vitt vill jag ha ett svar. Ska jag börja plugga denna månaden? Ska jag fortsätta på mitt jobb?
Inget är som väntans tider...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar