Jam(en)visst...

Idag har regnet utan uppehåll strilat ner uppifrån himlen ner till marken. Det är mysigt på sätt och vis, när man får kura ihop sig inomhus. Jag lämnade min egen soffa till förmån för Alicias röda soffa. Soffhäng, kattmys, kafferep och livsprat. Jag har haft en behaglig ledig fredag.

Vem kunde tro att jag frivilligt skulle ta upp en katt och gosa med den? Vem kunde tro att jag skulle kunna bli lite småförälskad i en liten kattvarelse? Inte jag i alla fall, och inte Alicia. Men ser ni att så är fallet. Denna lilla Elsa är en otroligt fin och mysig katt som jag gärna myser med.


Man slutar aldrig att förvånas...

Det är inte mycket jag vill ha sagt...

Jag är riktigt usel på att hålla min blogg uppdaterad just för tillfället. Jag ska försöka skärpa mig, men jag lovar inget. Jag lever och njuter av livet för tillfället. Jag mår så gott, så gott.

Ikväll är det till exempel dags för popquiz och lite restaurangmat med lite jobbfollk, lär bli trevligt!

Jag känner att mina ord endast är torra och småtråkiga. Orkar ni läsa? Vill ni läsa? Vill jag skriva? Orkar jag skriva?
Ord ord ord. Det finns så många man kan skriva, men vilka är rätt att använda just nu? Jag vet inte. Jag är förvirrad. Det här med blogglivet har som sagt börjat falla mellan fingrarna på mig. Har jag tappat stinget? Har mitt liv blivit för tråkigt? Eller mer händelserikt? Bättre?

Ja, det har ju det, blivit bättre. Jag skulle kunna skriva hur många fina ord som helst om den underabara F som jag träffat, som jag faktiskt har ett förhållande med (jag är galet, galet glad!!!) men jag ligger lågt, håller det lite mellan oss, det som jag känner för honom.

Sen är det ju det här med skola som jag kan älta dag ut och dag in, men vad finns det för anledning, innan jag ens fått ett besked svart på vitt? Så det är inte heller mycket att skriva om.

Jobbet. Kan jag skriva om, men hur intressant? Idag plockade jag chips, sade "hej" och "var det bra så?" till ett X antal kunder. Intressant? Nej, precis jag visste väl det.

Men jaja, jag avslutar väl här nu då. Jag anser själv att det inte finns mycket att skriva om just nu.

På återhörande!

Drömmeri

Wohoooo!

Efter en hel veckas tanke på träning har jag äntligen varit på veckans, för mig, enda pass. Eller det blev ju två, core och spinning. Nu mår jag fint!
Nu är det städning som gäller, sen en skön dusch och efter lite lunch i magen så är det dags för det jag så länge nu väntat på. Mötet. Han kommer. F kommer hit igen! Det ska bli helt galet mysigt att få umgås med honom igen. Det har spåtts i stjärnorna att det ska bli en fin kväll...jag tvivlar inte på det, vad vi än gör så lär det bli en mycket bra kväll!
Men nog om det, hur kul är det för er att läsa om egentligen...?!

Jag drömde inatt att min vän och kollega. Fast nej, vi säger enbart vän, för vi jobbar ju typ inte ihop längre.. En mycket fin tjej som jag tycker mycket om drömde jag om inatt i alla fall. Jag drömde att hon födde barn inatt. Om det är sant eller ej vet jag ännu inte, spännande att få veta. Jag hoppas att allt går bra när det väl är dags (om det nu inte redan skett). All lycka till den mysiga familjen! :)

Nämde jag städning lite högre upp? Hmm, jag har ett svagt minne av det. Kanske är det lika bra att sätta igång. Så man kan göra roligare saker sen. Yes - all in - nu sätter jag igång!

Vad vore jag utan dina andetag...

Längtan

Veckan rullar på fort, inte mig emot. Jag har en dag jag längtar till denna veckan. Dagen är fredag och det är då han kommer, mannen som får mig att må så fint! På fredag får vi alltså ses igen, ge varandra den där kramen som vi endast kunnat skriva och säga att vi vill ge varandra. Det ska bli mysigt minsann. Jag längtar stort.

Kan det ha varit så att det endast behövdes sägas att jag kapitulerar tills mannen som det känns tokrätt med dyker upp? Jodå, det verkar minsann så! :)

Nu sitter jag istället med benen i kors och håller ett hjärta i min hand och njuter av allt det fina jag får uppleva. Att han kom, han som jag vill veta allt om, han som får mina magfjärilar att vakna till liv.


Smash into you...

Sött

Vilken dag! Denna dagen har varit en sjukt jobbig diabetesmässigt.
Vaknade med superhögt blodsocker och jag mådde illa och jag fick inte ner sockret. Jag testade ketoner i blodet och nivån som ska vara 0 låg på 2,2 och när det stiger upp till 3 ska man genast kontakta sjukhus. Jag låg på gränsen. Det var inte roligt att vara ensam när illamåendet blev för starkt så jag inte kunde ignorera det. Kräkningar och en ofantlig trötthet. Insulin in i kroppen på två olika vis och ett ständigt testande av blodsocker. Rädslan spred sig, trots att envisheten att klara sig själv tog över.
Jag skickade iväg ett sms till F och när jag lagt undan telefonen kom tårarna och mitt i gråtattacken ringer telefonen jämte mig. F ringer för att kolla läget med mig. Söt!
Sen var det bara att kämpa vidare och jag har inte gjort mycket annat idag än att testa blodsocker och sovit.

Nu är det dags att sova igen. Imorgon börjar vardagen igen, första arbetsdagen efter semestern. Nej jag har ingen jobbångest, det ska bli roligt faktiskt. Bara jag får vara frisk och slippa oroa mig för min diabetes och min hälsa. Det tär både fysiskt och psykiskt.

Godnatt, sov sött!

Håll en tumme

Antagningsbeskeden har ju kommit till oss alla som sökt in till högskola till hösten förresten. Så som jag hoppats och velat få en plats får stilla mig ännu ett tag. Nej, jag blev alltså inte antagen på första urvalet, jag ligger väl rätt så hyfsat till på reservplatslistan på utbildningen i Borås, och om jag kommer in är jag till nittioniokommanio procent säker på att jag tar min plats.

Jag hoppas att det hålls många tummar för det här nu... ;)

SUMMERing

Semestern lider mot sitt slut. Imorgon börjar min arbetsvecka igen, fast jag börjar den turligt nog med en ledig dag, ibland har man det för bra..
Det ska väl på ett vis bli roligt att komma igång igen, men samtidigt hade jag inte tackat nej till ett par veckors ledighet till. Dock inget att göra något åt så jag väljer ju såklart att se på verkligheten med en positiv syn.

Jag har hur som helst haft en mycket bra semester. Har kunnat vara på stranden de dagar jag varit hemma i stan, och sen har det fina vädret varit med mig och syster på vår resa. Vi besökte sommarstugan uppe i Östergötland och hade några riktigt bra dagar där. Det är vackert där, man blir lugn och harmonisk och fridfull. Vi hann med mycket shopping också, och vi avslutade semesterresan med en hotellnatt inne i Linköping. Jag klagar inte på något på vår resa. Sen var det hem för att mellanlanda, prova sin egen säng en natt för att sedan bege sig till Skåne på 40-års kalas och trevligheter. Nu har jag landat i mitt eget hem och sitter här och tänker försöka berätta på ett bra sätt vad som har hänt i mitt liv sedan jag skrev sist. Jag känner att det blir en tråkig text för er att läsa, men jag känner även att jag inte har någon ork att försöka spexa till den. Det får bli ord efter ord, förklarande ord, om möjligt tråkiga ord.

Jag kan inte hålla igen med en sak som för mig känns riktigt riktigt bra och något som ger mig sådan positiv energi och en sådan go känsla i magen och något som sätter ett leende på mina läppar varje dag. Jag har träffat en pojk. Jodå. Han känns som han och jag hoppas så innerligt att vi båda kommer att behålla och ta hand om de fina känslor som hittills uppstått mellan oss. Han kommer att kallas F här, ganska naturligt. F är han som får mina magfjärilar att flyga runt nästan alla dygnets timmar, så är det.

Att läsa en bok eller att titta på tv är kvällens svåra dilemma. Är troligen lika bra att välja tv direkt, det kommer väl ändå troligen sluta så.

En trött typ säger tack och hej för idag...