Jag letar. Jag gräver. Jag slappnar av. Jag gillar läget. Jag är hång. Jag skrattar. Jag känner oron i magen. Jag försöker. Jag ler. Jag är låg. Jag njuter. Jag oroar mig.
Jag är allt och inget på samma gång hela tiden idag. Jobbig känsla? Ehh, ja!
Vad ska man göra åt det? Ska man låta sig sitta kvar på sin plats i den känslomässiga bergochdalbanans tåg eller ska man hoppa av, ställa sig vid sidan av, bara le och titta på när andra åker upp och ner, ner och upp igen? Ska man stå där på den plana marken och bara le och må ganska gott just här och nu.
Det låter bra idag. Jag skulle nog bli smått illamående av allt upp och ner idag - jag vill må bra, så jag låter mina fötter stå stadigt på marken. Idag är det positivt att bara stå stilla.
Opp och ner, ner och opp, grisen gal i granens topp...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar