Julens bästa

Jag har bestämt mig, "Oh Holy Night" är den julsången jag älskar mest. Det liksom kom till mig nu, när den kom fram på spotify och jag insåg att jag släppte allt annat jag hade igång vad gäller både handling och tanke. Jag satte mig för att enbart lyssna. Jag älskar melodin, höjningarna och jag får rysningar på kroppen.

Jag minns min pappa berätta för mig för flera jular sedan, när han satt nere i vardagsrummet kvällen före julafton, tittandes på granen och julstjärnorna i fönstret som lyste upp det annars mörka rummet. Då minns jag att han berättade att hans favorit bland julsånger är Stilla Natt (Silent Night) och att han i alla år hade "bråkat" med sin far, min farfar, som istället tyckte bäst om O Helga Natt (O Holy Night). Där och då har jag händanefter varje år försökt komma fram till vilken min favorit är bland alla julsånger. Men nu tror jag att jag ställer mig i farfars grupp och tar O Helga Natt som favorit.

Farfar ja, 7 år var jag när han gick bort från oss. Jag har saknat honom sedan dess. Jag tänker fortfarande på honom ganska ofta. Farfar var favoriten. Jag lyssnar på O Holy Night igen, minns, saknar och hedrar min farfar.

Hans pannkakor med de frasiga kanterna...
Hans orangeröda Opel...
Hans stora händer mot mina små när vi spelade Svälta räv...
Han som tydligen gav mig vanan att äta med gaffel i höger hand och kniven i vänster...
Han som var den enda som kallade mig för Stina...

Älskad för evigt, farfar!

Oh holy night, the stars are brightly shining...