En sak till jag tänker på. Jag har tappat lite av den där avslappningen jag kände en period nyligen. Jag måste hitta tillbaka till den, för jag tyckte så ofantligt mycket om att leva i den känslan. Om jag får chansen och tar den, då kommer jag behöva befinna mig i den avslappnade känslan och i tänket om att allting kommer lösa sig till det bästa. Jag ska kämpa för att hitta dit igen, jag tror att känslan och tänket är inom räckhåll. Behöver bara tänja lite på armarna för att nå dit...
Och så till sist då, det här med kärleken. Jag är trött på att försöka jaga den. Jag mår inte bra av det. Jag lägger ner. Jag kapitulerar, till den dagen du står där framför mig, du som jag blir intresserad av, du som jag vill veta allt om, du som får mig att le och väcker mina magfjärilar till liv. Jag kapitulerar till den dagen.
När det rätte dyker upp säger hjärtat till och då får huvudet säga vad det vill...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar